Magnetröntgen #2

Plötsligt händer det! Jag trodde att jag skulle få vänta lika länge på nästa magnetröntgen, men igår kom kallelse och jag ska dit nästa vecka. Skönt att få det gjort. Hoppas det går lika snabbt att få tid hos ortopeden också nu bara. Hypokondrikern i mig drog igång ett jävlig negativt tänk igår. Jag började fantisera och fabulera om alla fel jag kan ha. Trots att jag kör sjukgymnastik så blir jag inte bättre. Kan det vara något allvarligt fel jag har? Jag började tänka på pappa och hur det blev för honom. "Ischias" sa läkarna men när Beskedet kom så var det cancer. Efter sex veckor så fanns han inte mer. Igår fick jag för mig att jag att jag har cancer. Idag känns det lugnare även om jag funderar en del. Just nu är jag faktiskt mest less på att jag har så ont i knät så att jag inte kan motionera så mycket som jag skulle vilja.

Här nedan en bild på min snygging. Tittar jag på honom så känns allt lite lättare :-)