NEJ!

En sak vet jag.

Jag vill aldrig aldrig ALDRIG leva ihop med någon som säger vad jag får göra och vad jag inte får göra.
Det beteendet krymper den andra människan så att den till slut är liten som en myra och inte har något att säga till om. Personen blir en sån som helt enkelt gör som den "som bestämmer" säger och inte har någon egen vilja. Det är så hemskt! Ingen kan tycka och tro att det är rätt att bestämma över någon annan!

Tänk er att behöva fråga om lov om man "får" göra si eller så. Självklart ska man kolla av med sin partner om det är ok om man ska göra något särskilt osv. Men ingen ska någonsin säga till mig "du får inte göra si eller så". Det är sjukt ju!

Jag lever hellre ensam än att ha det så. Punkt.

Jeans

Idag var jag in på rean på Fifty. Har gått upp 5 kg sedan i våras då jag slutade träna. Det innebär att de jeans som redan tidigare var lite snäva i linningen nu är omöjliga att få på sig. Jag kikade på några jeans och jag menar "Halva priset" är ju inte att förakta, man TJÄNAR ju pengar ;-)

Jag köpte ett par tajta Levis stretchjeans. När jag kom hem slängde jag mina andra tajta jeans i tvättmaskinen. Döm om min förvåning när jag tar ut dem och det är en STOR reva i dem. Bara att slänga alltså. Tur att jag köpte nya med andra ord.

När jag provade jeansen så tänkte jag på en viss persons fina rumpa, som gör sig så bra i jeans. En lite putig rumpa sådär. Jag önskar att jag hade lite put jag också, istället för en platt röv. Inga byxor fastnar uppe, bara halkar ner så man får dra upp dem hela tiden. Vore alltså bra med lite rumpa som brallorna kan haka fast på!

Wise...

It's complicated...

Sitter och spelar Bubble Witch saga, gråter och lyssnar på U2.
Fy fan så patetiskt.

Varför ska livet vara så jävla komplicerat!

Lördag

Lördag kväll. Ungarna var här till halv åtta. Sen har jag badat, så obeskrivligt skönt. Lyxade till det med ett glas vin på badkarskanten. Tittade även på film - del 2 i Johan Falkserien. Helt ok.

Igår var Uffe och ungarna hit och åt, sen blev de kvar, vi spelade kort och hade mysigt. Idag har Gustav och Elin varit här när Uffe varit på möte. Gustav kom senare, för han ville vara hemma själv en stund först. Jag försöker styra upp så att de inte sitter vid dator hela tiden, sånt gillar jag inte. Vi var ut och skottade snö och sen spelade vi kort en bra stund. Elins stora idoler är One Direction. Hon önskar sig konsertbiljetter till dem i födelsedagspresent. Men köper jag det så är jag ju så illa tvungen att åka med själv haha...

Jag mår mycket bättre, allrahelst psykiskt.
Vad gäller de fysiska åkommorna så var jag till doktorn i fredags angående mitt knä. Remiss skickad för skiktrönten och magnetröntgen och på måndag ska jag ringa sjukgymnasten och försöka få en tid så fort som möjligt.

Mmmmm...

Vardag

Borta bra men hemma bäst. I morgon är det jobb som gäller igen...

Skönt att sova i sin egen säng i natt. Idag har jag tvättat mest hela dagen. Ska köra bil i morgon för första gången på 3,5 vecka....

Dags att vända hemåt

Sista dagen i Spanien, i morgon kommer någon och hämtar upp oss och kör oss de 18 milen till Malaga flygplats. Det är blandade känslor, det ska bli skönt att åka hem men värmen och vila har gjort mig gott. Jag måsta ringa läkare på måndag ang knät och det känns som att det blir en evig vääääntan bara.... väntan på magnetröntgen, tid hos Ortopeden etc. Mycket att ta tag i.

Jag följer med de andra till golfbanan idag, jag kan inget om golf men jag är lite bränd av solen och att sitta i lägenheten hela dagen känns inte som ett alternativ. De ska hyra en sån där golfbil, så då passar det mig+knät bra att följa med.

Hm....

Espána

Det var inte bara att ta sig till Spanien! En förutsättning verkar vara att kunna spanska, för engelska pratar de då inte! Hade jag inte haft turen att stöta på två unga killar från Sverige på flygplatsen i Malaga (varav den ene kunde spanska) så hade jag nog inte tagit mig fram till Almerimar. De hjälpte mig att tolka vid köp av bussbiljett och middag!

Fyra timmar tog bussresan. Busschauffören lunde såklart inte heller engelska så när jag frågade om jag bar framme så svarade han "yes" varvid jag glatt klev av. Det var bara det att det var tre mil för tidigt. Mamma hade lejt en man som skjutsat henne för att hämta mig och de stod vid rätt hållplats, jag stod alltså vid fel hållplats. Kl 21 en lördagkväll i ett land där de inte pratar engelska. Hög kriminalitet. Ensam. Gulp.

Efter mycket om och men så hittade mamma och mannen mig (efter 1,5 timme)

Ska berätta mer om Spanien när jag kommer hem. Det som är värt (?) att veta nu är att:
1. Mitt knä totalpajade första dagen i Spanien. Har fruktansvärt ont!
2. Försöker att vara "här och nu" men det är inte så lätt, jag grubblar mycket
3. Sover dåligt pga grubblerier och ont knä
4. Solen är ganska varm på dagen men på kvällen får man klä på sig rejält för att inte frysa.