En hjälpande hand

Jag jobbar, sen när jag kommer hem så dör jag i soffan och är helt slut.
Har tjatat mig till att få komma på den där nedrans utredningen i alla fall. Fanns inga tider förrän i mars, men jag lyckades få tid för nytt EEG nästnästa vecka. Ska på magnetröntgen av knäna också samma vecka. Det rör på sig.

Har känt mig ganska lugn denna vecka, har fortfarande yrsel och synrubbningar. Huvudvärk nästan hela dagarna. Knaprar Alvedon men de hjälper inte, så idag fick jag en Treo av min kollega. Halleluja, huvudvärken släppte!

I onsdags så var det nationella prov för niorna så jag tog ledigt och åkte med Anna-Lena på en liten shoppingtur. Vi var på Majas i Rengsjö och sen åt vi på Mobackes i Bollnäs (smaskigt värre). På vägen hem passerar vi en bil som fått punka. "Men, det var ju Ann-Louise" sa jag, så vi vände. Där hon stod hon + yngsta dottern och kliade sig i huvudet. Jag hjälpte dem lite och vips så var däcket skiftat. Vi låg bakom dem när vi åkte sen och det luktade så illa av bilen så jag sa att de skulle stanna. Det såg även ut som om bilen liksom "hängde ner" på höger fram. De lämnade bilen i Arbrå och åkte med oss hem. Det visade sig att fjädern hade gått av det var den som hade gjort att det blev däckexplosion. Skönt det då, för mannen blev så irriterad på att de hade lämnat bilen "för en ynka punktering"....
Jaja, tur att man kunde ge en hjälpande hand till en vän i nöd.