Körkortet i behåll!

Kom ikväll hem från några dagar i Stockholm med Uffe och ungarna. I lördags "jobbade" jag i kyrkstallarna i Färila och när jag stängde drog jag iväg. Hade tänkt stänga lite tidigare (vid 16) men det var folk hela tiden så klickan blev strax före 17. Lite stressad kände jag mig så det gick undan på vägen ner. Åkte hoj, kanske ska tala om det också. På den gröna. Jag svischade förbi alla bilar, ganska lite trafik en lördagkväll så allt kändes lugnt. Hade stenkoll i backspegeln hela tiden tyckte jag. Strax utanför Uppsala kör jag om en bil och där är precis en påfart. Vips ser jag blåljus i backspegeln. Kollar hastighetsmätaren. Oooops. Herregud vad man hinner tänka medan jag blinkade höger och gick åt sidan för att stanna. Nu är det goodbye med körkortet. Drar av mig hjälmen och tar ur hörlurarna. Polisen kommer fram. Snygg var han också!
-Jaha, det gick lite fort det här?
-Ja det gjorde det, det erkänner jag
-Jasså du gör det?
-Jaa... *suckar*
-Hur fort körde du?
-Har faktiskt ingen aning (lögn)
-Vet du hur fort du får köra här?
-Ja, 120 km/h
-Det gick bra mycket fortare än det?
-Ja det gjorde det...
Han står och bara tittar på mig, sen säger han
-Du slipper undan med en varning idag, men du blev lite nervös tror jag?
-Ja det blev jag verkligen!
-Här hängde körkortet löst ska du veta.
Tack och lov tror jag inte att han hade hunnit "klocka" mig eftersom han precis kom på påfarten.
Vi småpratade lite och han kollade in hojen och vi pratade gruskörning och lite annat innan han hoppade på hojen och drog iväg igen. Behöver jag säga att det gick MYCKET lugnare resten av vägen? Jag skulle ha bett om hans telefonnummer, en riktig pudding var det ;-)

Anlände till Uffe o ungarna strax före kl 20. Blev bjuden på middag och sen gjorde vi väl inte så mycket förrän det var godnatt. I söndags åkte vi till Tom Tits i Södertälje, det var en riktig höjdare. Särskilt Gustav tyckte att det var roligt. Igår var vi inne i stan, Uffe o ungarna åkte på Tekniska muséet men jag var inge sugen på det så jag shoppade lite istället. Blev dock inte så mycket handlat, en kråsskjorta på Indiska och lite småsaker bara...

Idag åkte jag hem, tog det väldigt lugnt på vägen hem idag också. Jag har lärt mig en läxa! Fick dock ett mindre psykbryt när jag stannade för att luncha i Gävle Bro. Det var invasion av människor precis när jag kom. Ca 25 personer i kö. STORA skyltar överallt på vilka maträtter som erbjöds, det fanns även separat kassa om man ville köpa macka eller sallad. Normalt funtade ställer sig då i kön, tittar på menyn under tiden man köar och när man kommer fram till kockarna så har man bestämt sig. Nä. Inte de två männen framför mig. När de kommer fram så frågar en av dem "jaha, vad har ni att erbjuda idag då?" Kocken svarar tålmodigt, de pekar på varenda gryta och ställer frågor om vad man kan få till, vad som ingår etc. Fruktansvärt irriterande. Kön bakom blir bara längre o längre och jag ser att kocken blir superstressad. Jag frågar till slut (vänligt); jag kanske kan få gå före jag, eftersom jag har bestämt mig?
Nähä, se det gick inte. De fick bråttom och till slut bestämde de sig för helstekt kotlettrad. Prisa gud!