Varför slutar man använda vissa ord?
Igår när jag surfade runt så såg jag att Susanne hade fått en ny fin Kitchen Aid i födelsedagspresent. Jag har ju en vit själv men Susanne hon hade fått en.... ja vad heter färgen nu då... *trumvirvel*... brandgul!
Igår när jag surfade runt så såg jag att Susanne hade fått en ny fin Kitchen Aid i födelsedagspresent. Jag har ju en vit själv men Susanne hon hade fått en.... ja vad heter färgen nu då... *trumvirvel*... brandgul!
Brandgul sa jag jämt när jag var liten, det lät konstigt att säga "orange" liksom. Nu säger jag alltid orange och det låter fel att säga brandgul. Huh?
Andra bortglömda ord:
Underbyxor sa jag också.
"Vill du hänka på kiosken" sa man ofta
Grammofonskivor sa man. Ja det är ju inte så konstigt att man inte använder det ordet längre, de finns ju liksom knappt. Men ändå.
Fästman, var den man var ihop med, om ni inte visste det
När man tyckte att nåt var riktigt riktigt roligt så garvade man åt det
När man tyckte att nåt var riktigt riktigt roligt så garvade man åt det
Kommer du på några bortglömda ord?
2 kommentarer:
Kalasbyxor= ribbstickade strumpbyxor, även för pojkar.
Sockiplast/mockasiner= strumpor med undersida av antingen plast eller mocka. Att ha på gympan, för att inte halka.
Bamba/bambis= skolmatsalen.
Att få främmat/främmande= att ha gäster hemma.
Vi sa också brandgul till orange. ;-)
Kommer inte på mer just nu...
Stor kram
Millan i Trollhättan
Brandgul sa alltid min farmor. Ett bra ord för just den färgen. :-)
Vi sa, väldigt felaktigt, "spanskarna" om ett gäng barn från Chile när jag gick på lågstadiet. Jag minns att min pappa skrattade åt att vi sa spanskarna och berättade att det heter spanjorer. Men jag tänkte att han fattade ju ingenting. De var spanskar, inget annat.
Kautschuk använder vi lite för lite tycker jag. Mycket roligare än att säga suddgummi.
Barberare... det försöker jag säga istället för frisör bara för att jag tycker att det är kul.
:-)
Skicka en kommentar