2011-01-26

Fegis

Herregud vilken vecka!

Igår hade jag tre föreläsningar á 1 timme på jobbet i Bollnäs under eftermiddagen. Jag hann inte ens ha rast emellan. Gick från ett klassrum til ett annat osv... Jättekul, men blev helt svimfärdig där under eftermiddagen så jag var tvungen att gå och hämta en banan för att orka med. Sen åkte jag direkt från Bollnäs till Järvsö där föräldramöte stundade. Kom hem klockan 21 efter att ha pratat för två föräldragrupper som hade mycket frågor. Pust

Idag har jag jobbat och haft samtal precis hela dagen. Hann hem en snabbis för att ta emot PO Radio som kom och ÄNTLIGEN installerade mitt surroundljud. Nu jäklar ska här tittas på film! :-)
Sen ikväll har jag informerat på föräldramöte IGEN, denna gång på Tallbacken. Känner mig ganska tom och trött nu.

Försöker samla kraft och mod till att skicka ett sms. Ett simpelt sms. Skitlätt. Eller?
Börjar skriva, men orden känns så platta och fel. Man kan ju inte önska någon "god jaktlycka i helgen". Det kan ju misstolkas liksom. Alltså, jag menar jakt i skogen. Inget annat.

Vågar. Vågar inte. Fyyyy vad jobbigt det här är... och jisses vad fin han är. Min självkänsla blir bara sämre ju mer jag tänker på det. Jag är ful, fet, gammal, skrynklig, för lång, för tjock, för små bröst, för hejjig, för på.
Allt är fel.

I morgon skickar jag sms:et. Kanske

4 kommentarer:

UlrikaBorg sa...

Klart du vågar!!!
Vad är det värsta som kan hända? Inget farligt kan egentligen hända men du kan vinna hur mycket som helst. Vetskapen om hur ditt sms togs emot, svaret på din rädsla om den var onödig eller ej.... Ja listan kan bli lång.

Skicka ditt sms NU & stort lycka till! ♥

Kraam

Anonym sa...

Tittade på dig under föräldramötet förra veckan å tänkte Jävlar va snygg du blivit :-)
Du är ärtig som bara den och lyser som en sol!
M

Sofia sa...

Skicka du! Annars ångrar du dig ;)
Kram.

Mia sa...

Jag gjorde't! Å fick svar! Men kanske inte det svar jag ville ha. Men ändå!

Till M: Tack så jättemycket, jag blir så himla glad av dina ord! Jag har aldrig någonsin känt mig fin under min livstid förrän de senaste två åren då det glimtar till ibland :-)