Kalla Fakta...

Igår visades ett program om GBP-operationer på Kalla Fakta. De visade personer som inte är nöjda med sin operation och även en tjej (Daisy) som var nöjd.

Jag tycker inte om vinklingen i programmet. En tjej önskade att hon vägde 160 kg igen eftersom hon var så missnöjd med sin operation och mådde otroligt dåligt. Det är såklart jättesynd om henne om hon mår dåligt. Vad som inte framgick av programmet var om det var något som gått "fel" med operationen, så att det var därför hon inte kunde äta mat, eller om det kanske rentav var så att hon inte skötte mathållningen? Har hon sökt hjälp hos kurator eller dylikt? Det kanske går att åtgärda det hela med en ny operation? Jag vet att det kan bli väldigt galet om själva ingången till magsäcken är för liten t.ex

Jag har nämligen stött på flera personer som sagt att "de haaar såna probleeeem" efter operationen. De får ont i magen, mår illa etc etc. Sen sitter de och lassar in en gräddbakelse när vi är och fikar. Eeeeh? Jag fikar ofta. Jag äter sällan/aldrig bakelse. Oftast äter jag bulle. Jag har inga problem med att äta bulle. Men OM jag skulle ha såna problem som i exemplet ovan, så skulle jag fanimej inte äta bakelse!
Eller tjejen som hade magsår som tog ett wienerbröd OCH en kula glass? Hur tänker man då? Klaga inte på att du har fått magsår då!

Ja nu är jag kanske lite hård, men jag anser att alla som gjort en GBP har ett ansvar att sätta sig in i riskerna med operationen. Min läkare talade klart och tydligt om för mig vad som "kan" hända. Jag tänker ofta att de överdrev när de sa hur lång tid det ska ta att äta en portion, hur mycket man ska tugga etc. Men det är ju bra att de gör det! För då förstår man vilken stor förändring det ändå är med en sådan här operation.

Sen var det en tjej i programmet som tyckte att det var jobbigt med all överskottshud. Ja det tycker jag också. Jättejobbigt är det. Men ingen av oss som varit jättestora tror väl i vår vildaste fantasi att huden ska "försvinna" när vi går ner 50-60 kg i vikt? Självklart hänger och slänger det både här och där. Men jag skulle ändå ALDRIG vilja ha tillbaka min gamla kropp!

Det finns såklart olika sätt att se på det hela. När jag träffade kirurgen innan min operation så sa de att "Bukplastik ingår om behov finns". Det ändrade de sedan till "Inga får bukplastik, för det finns inga pengar". De som opererades ett halvår efter mig fick veta att bukplastik INTE ingår. Då vet man ju vad som gäller, eller hur?

Jag besökte min husläkare, visade min hängiga mage och hon sa: "du har FÖR mycket häng så jag skickar en remiss". Jag blev kallad till kirurgen i Gävle som sa samma sak. I Kalla Fakta igår så visade de vad som gäller i olika Landsting vad gäller bukplastik. Hänga minst 3 cm etc etc. Min mage hänger 11 cm. Nu vet ni det. Skriv upp det i intresseböckerna den som vill.

Jag är jävligt glad att jag får ta bort mina 11 cm. För när det är gjort så kan jag FORTSÄTTA att sköta om min kropp, vilket jag redan gör. Jag tränar BodyPump 3 gånger i veckan och har FÖRSTÅTT att jag själv måste också anstränga mig lite för att ta tillvara på livet. Det finns träning som jag inte kan utföra pga min hängiga mage. Jag kan t.ex inte springa. Magen "guppar" långsammare än kroppen och känslan när magen "landar" är fruktansvärt obehaglig. Det ger ett illamående och ja det är svårt att förklara helt enkelt. Det är svårt att träna vissa saker när man har en stor påse som skvalpar runt där framme helt enkelt. När jag gör "plankan" så skulle min mage hänga ner i golvet om jag inte hade byxor som satt åt.

Jag har ALDRIG varit av den uppfattningen att "jag opererar mig och sätter mig sen i soffan och väntar på att bli smal". Aldrig har jag tänkt så. Jag var till 200% motiverad på att förändra mitt liv. Jag hade inga problem med att äta Modifast, soppor etc eftersom jag var så fokuserad. Visst, jag tycker att släta soppor är uräckligt nu, men det kan jag ta.

Jag skulle vilja att Kalla Fakta gjorde ett program om oss som det gått bra för också. För det blir liksom snedvridet när man bara ser en sida av det hela.

Sportlov

Jag har varit i Stockholm hos Mimmi söndag-onsdag. Tog semester eftersom det är sportlov här nu. Skönt! Lite bilder och sånt finns i fotodagboken. Lite shoppat blev det trots att jag inte var på riktigt shoppinghumör - mycket märkligt. Jag köpte ett fodral till min iPhone, en tunika på Gudrun Sjödén, en tröja på Gina Tricot, ett linne på Vero Moda, tyger som jag ska sy lampskärmar av, en grilltång ;-), gardintyg och ett jättefint brickbord.

Det har varit skönt med miljöombyte.
I år har det varit ett hektiskt gymnasieval, åtminstone mentalt. Det tar på krafterna att jobba på fyra skolor. Jag måste alltid ha full koll på vad jag ska ha med mig när jag åker från ena stället till det andra. Komma ihåg vad den och den eleven ville ha information om etc etc. Men jag trivs och älskar mitt jobb.

Sen är det skönt att jobba på gymnasiet en dag i veckan. Det är en helt annan nivå där. De är tre år äldre och det märks tydligt kan jag säga. Så mogna och tar egna initiativ på ett helt annat sätt.

Frågan är; om (nu spekulerar jag bara, har inte hört något knystas om det, men OM alltså)
- jag skulle bli erbjuden heltidstjänst i Ljusdal, skulle jag då säga upp min 20% i Bollnäs?
För ett år sedan skulle jag ha svarat JAAAAAAAAA
Men nu är inte svaret lika enkelt. Jag känner att jag har väl inte blivit sådär jättebra behandlad här i kommunen. Det har varit hit och dit vad gäller min anställning, det har lovats runt och hållits tunt, jag har mycket lägre lön än mina kollegor etc etc. Sånt spelar också roll.

30-dagarsutmaning - dag 22 - Det här upprör mig

Det här upprör mig:

Respektlöshet
Dålig människosyn
Djurplågeri
Lögner
Rasism
Fördomsfullhet

Sportlov!

Äntligen helg - äntligen SPORTLOV!
Jag har tagit semester så jag är ledig ända till torsdag nästa vecka!

Idag har jag lyckats med att köpa en plyschjacka/tunika/rock (svårt att benämna den rätt tycker jag) i liknande shape som den jag köpte förra veckan på Johanna. Gillar den mycket och när jag igår såg en kvinna i kommunhuset med en annan modell med ett fint virkat hjärta på ryggen så kände jag bara "oh my god, en sån liksom måååste jag ha". Ja snart ser ni mig i en dokumentär på tv med rubriken "Tvångsmässigt samlande". Muahahhahaha!

En sån här fast svart. Man kan inte ha för många tunikor. Så är det bara! ;-)

Hur sugen är jag inte på att boka en utlandsresa då? Va? Va? Va?
Om allt faller på plats så kanske kanske det blir en resa till Grekland i maj. Det beror lite på mitt ressällskap. Men jag håller tummarna!

Idag är det fredag. Jag ska ligga i soffan, sticka klart Misans halsduk och glo på tv hela kvällen. Ska knappt röra mig annat än möjligen för att hämta nåt gott att äta. Trevlig helg alla!

30-dagarsutmaning - dag 21 - Ett annat ögonblick

Ibland önskar man att man kunde vrida tillbaka tiden.

Om en groda hoppar ur munnen till exempel. Sånt man redan sagt går ju inte att få osagt. Tyvärr.

Andra gånger som jag önskar att jag vore i ett annat ögonblick är när jag känner mig obekväm i en situation. Det hände ofta förr, inte särskilt ofta nuförtiden tack och lov. Förut kände jag mig ofta/alltid obekväm i situationer där jag exponerades. Till exempel gick genom ett rum/café eller dylikt när andra människor satt ner och (i min hjärna) tittade på mig. Nu bryr jag mig inte i sånt. De får gärna titta!

Beställt

Klick, klick, klick och klick.
Detta skickas till mig från HM inom en snar framtid (+ två linnen). Rosa verkar vara min nya färg ;-)

Tidig kväll...

Näe, det blir då inget långt inlägg idag. Klockan är 21.15 och jag gäspar heeela tiden. Skulle lätt kunna gå och lägga mig nu. Idag hann jag inte fika och knappt äta lunch på jobbet. Det var elever heeeela tiden. Det är jättekul, det här är den roligaste tiden på hela året tycker jag. I love it!

Måndag: Hälsingegymnasiet Bollnäs
Tisdag: Öjeskolan
Onsdag: Vintergatan
Torsdag: Öjeskolan
Fredag: Öjeskolan och Vintergatan

Så ser denna vecka ut. Pust... det är som det är att jobba på flera skolor, det gäller att vara flexibel och att ha bra framförhållning och att planera.

Godnatt!

30-dagarsutmaning - dag 20 - Den här månaden

Den här månaden har varit mer än hektisk

Jag har chockat mig själv med att vara ut på krogen tre gånger under kort tid. Jag hade roligt alla tre gångerna också!
Första gången så blev jag ivrigt uppvaktad/raggad på av en P som var hemma i Ljusdal på besök. Men han var lite "för" på. Dessutom så var han förlovad. Nej tack.
Andra gången så följde J med hem. Mysigt. Sen följde några sms och så. Men han ville inte mer än så. Tyvärr.
Tredje gången så var det inflyttningsfest hos Nina. Supertrevligt på festen men inte lika kul på Järnvägs, så jag åkte hem vid tolv.

Angående jobbet så är det ju gymnasieval nu = högsäsong för mig. I love it!
Jag tycker det är den roligaste perioden på året. Att ha samtal med elever är det jag gillar, gillar, gillar allra bäst ;-)

Ja något annat har inte hänt den här månaden vad jag vet. Jo, jag fick äntligen mitt surroundljud installerat. Gillas!

Ett livstecken från lilla mig...

Har inte skrivit på ett tag för jag har känt mig ordlös...

Har funderat en hel del på fina J. Har funderat en hel del på mig själv också. Vad var det egentligen som hände? Eller inte hände? Hur gick det till?
Ja efter en lång analys så kan jag bara konstatera att jag tycker att det hade varit intressant att se vad det hade kunnat leda till. Absolut.

Har det väldigt hektiskt på jobbet nu. Jag trixar och grejar för att få det så bra som möjligt för mina elever. Känner mig irriterad på att bli beordrad att gå på vissa konferenser/möten som jag egentligen inte har tid med. Brottas med ständigt dåligt samvete för att jag inte har tid för allt och alla. Ja nu snackar jag bara jobb alltså. Jag tycker att jag är bra på att prioritera "rätt". Men det är inte lätt när någon säger att man måste gå på ditten och datten medan jag hade prioriterat annorlunda. Men det kommer att gå vägen det här året också, gymnasievalet... Det är jag ganska övertygad om. Jag har en fristad på tisdagar då jag åker till Bollnäs och jobbar på Hälsingegymnasiet. Där behöver jag inte tänka på allt "det andra". Trivs väldigt bra där. Det är riktigt riktigt roligt att träffa 18-19-åringar måste jag säga. Mognare och enklare att vägleda är de. Förra veckan pratade jag med en kille som har biodling hemma. Riktigt intressant

Jag gör absolut ingenting på kvällarna. Ja förutom söndag, tisdag och torsdag då jag tränar. Jag ligger i soffan och tittar på tv eller film. Ibland lyssnar jag på musik och läser. Läste ut Paganinikontraktet i helgen. Mycket bra bok!

I fredags skulle jag ha åkt till Stockholm för konsultationssamtal med kirurgen som ska operera mig. Men det blev snökaos så tågen ställdes in. Gör ett nytt tappert försök på torsdag. Hade turen att få en återbudstid :-)

30-dagarsutmaning - dag 19 - Detta ångrar jag

Jag tror inte det finns någon som inte ångrar något i sitt liv. Ibland kan det vara bagateller, ibland stora saker i livet.

Detta ångrar jag:

• Jag ångrar att jag inte tog mod till mig och åkte iväg och jobbade som au-pair eller nåt efter gymnasiet. Skulle så gärna vilja kunna engelska flytande
• Jag har kläckt ur mig väldigt korkade saker ibland, som sårat någon annan person. Det ångrar jag
• Det finns sexupplevelser som jag bittert ångrar. Vissa har varit grymt dåliga, andra bra men personen i fråga har varit katastrof utanför sängkammaren. Tänker dock inte hänga ut några personer här. Men en del önskar jag som sagt att det vore ogjort, även om det inte är något jag går och grubblar på direkt
• Jag ångrar att jag inte vågat ge mig in i relationer. Erbjudanden har funnits. En del riktigt seriösa. Men livrädda jag vände ryggen till och gick.
  En man tänkte lämna sin fru för mig. Jaha där fick jag det sagt också, jag har varit älskarinna. Inget jag är stolt över, men vet inte om jag ångrar det heller direkt. Jag tyckte mycket om den mannen. Men jag sa ändå bye bye. Det här var längesen, på 90-talet nån gång. Jag var även älskarinna en gång före honom, den mannen utnyttjade mig till 100%. Fy fan vad jag ångrar att jag föll för honom. Jag var ung, det är min enda förklaring.
• Jag har inga barn. Jag vet inte om jag kan säga att jag ångrar det. För det har inte funnits någon jag har velat skaffa barn med. Så det har liksom aldrig varit aktuellt. Men jag tror att jag hade blivit en bra mamma
• Jag ångrar många gånger då det blivit för mycket alkohol. Även detta är preskriberat nu. På det glada 90-talet var jag en partypingla och ibland blev det helt enkelt för mycket av det goda. Usch, inte kul alls.
• Jag ångrar att jag inte rest mer i mitt liv. Men det är inte försent, så det kan jag ju ändra på
• Jag ångrar att jag inte har varit bättre på att visa uppskattning för min familj och mina vänner. Varför säger jag inte "vilken bra kompis du är" lite oftare?

Mer än så kommer jag inte på faktiskt. Det finns säkert mer saker jag ångrar också. Men de kanske mår bäst av att leva kvar i mitt dåliga minne...