Igår visades ett program om GBP-operationer på Kalla Fakta. De visade personer som inte är nöjda med sin operation och även en tjej (Daisy) som var nöjd.
Jag tycker inte om vinklingen i programmet. En tjej önskade att hon vägde 160 kg igen eftersom hon var så missnöjd med sin operation och mådde otroligt dåligt. Det är såklart jättesynd om henne om hon mår dåligt. Vad som inte framgick av programmet var om det var något som gått "fel" med operationen, så att det var därför hon inte kunde äta mat, eller om det kanske rentav var så att hon inte skötte mathållningen? Har hon sökt hjälp hos kurator eller dylikt? Det kanske går att åtgärda det hela med en ny operation? Jag vet att det kan bli väldigt galet om själva ingången till magsäcken är för liten t.ex
Jag har nämligen stött på flera personer som sagt att "de haaar såna probleeeem" efter operationen. De får ont i magen, mår illa etc etc. Sen sitter de och lassar in en gräddbakelse när vi är och fikar. Eeeeh? Jag fikar ofta. Jag äter sällan/aldrig bakelse. Oftast äter jag bulle. Jag har inga problem med att äta bulle. Men OM jag skulle ha såna problem som i exemplet ovan, så skulle jag fanimej inte äta bakelse!
Eller tjejen som hade magsår som tog ett wienerbröd OCH en kula glass? Hur tänker man då? Klaga inte på att du har fått magsår då!
Ja nu är jag kanske lite hård, men jag anser att alla som gjort en GBP har ett ansvar att sätta sig in i riskerna med operationen. Min läkare talade klart och tydligt om för mig vad som "kan" hända. Jag tänker ofta att de överdrev när de sa hur lång tid det ska ta att äta en portion, hur mycket man ska tugga etc. Men det är ju bra att de gör det! För då förstår man vilken stor förändring det ändå är med en sådan här operation.
Sen var det en tjej i programmet som tyckte att det var jobbigt med all överskottshud. Ja det tycker jag också. Jättejobbigt är det. Men ingen av oss som varit jättestora tror väl i vår vildaste fantasi att huden ska "försvinna" när vi går ner 50-60 kg i vikt? Självklart hänger och slänger det både här och där. Men jag skulle ändå ALDRIG vilja ha tillbaka min gamla kropp!
Det finns såklart olika sätt att se på det hela. När jag träffade kirurgen innan min operation så sa de att "Bukplastik ingår om behov finns". Det ändrade de sedan till "Inga får bukplastik, för det finns inga pengar". De som opererades ett halvår efter mig fick veta att bukplastik INTE ingår. Då vet man ju vad som gäller, eller hur?
Jag besökte min husläkare, visade min hängiga mage och hon sa: "du har FÖR mycket häng så jag skickar en remiss". Jag blev kallad till kirurgen i Gävle som sa samma sak. I Kalla Fakta igår så visade de vad som gäller i olika Landsting vad gäller bukplastik. Hänga minst 3 cm etc etc. Min mage hänger 11 cm. Nu vet ni det. Skriv upp det i intresseböckerna den som vill.
Jag är jävligt glad att jag får ta bort mina 11 cm. För när det är gjort så kan jag FORTSÄTTA att sköta om min kropp, vilket jag redan gör. Jag tränar BodyPump 3 gånger i veckan och har FÖRSTÅTT att jag själv måste också anstränga mig lite för att ta tillvara på livet. Det finns träning som jag inte kan utföra pga min hängiga mage. Jag kan t.ex inte springa. Magen "guppar" långsammare än kroppen och känslan när magen "landar" är fruktansvärt obehaglig. Det ger ett illamående och ja det är svårt att förklara helt enkelt. Det är svårt att träna vissa saker när man har en stor påse som skvalpar runt där framme helt enkelt. När jag gör "plankan" så skulle min mage hänga ner i golvet om jag inte hade byxor som satt åt.
Jag har ALDRIG varit av den uppfattningen att "jag opererar mig och sätter mig sen i soffan och väntar på att bli smal". Aldrig har jag tänkt så. Jag var till 200% motiverad på att förändra mitt liv. Jag hade inga problem med att äta Modifast, soppor etc eftersom jag var så fokuserad. Visst, jag tycker att släta soppor är uräckligt nu, men det kan jag ta.
Jag skulle vilja att Kalla Fakta gjorde ett program om oss som det gått bra för också. För det blir liksom snedvridet när man bara ser en sida av det hela.
